Denna uppsats fokuserar pÄ huruvida sociala möten och relationer finns mellan sÀrskolebarn och grundskolebarn, och hur de i sÄ fall fungerar. För att fÄ en förstÄelse för detta har vi gjort litteraturstudier och genomfört intervjuer med personal i de bÄda skolformerna pÄ tre olika skolor.Uppsatsen innehÄller en teoretisk bakgrund kring sociala möten och relationer, en historisk tillbakablick, samt definitioner av olika begrepp. Genom vÄra intervjuer har vi sett att sociala relationer mellan grund- och sÀrskolebarn inte förekommer sÀrskilt frekvent. Vi har kommit fram till att lokalintegrering inte leder till djupare relationer, men det skapar dock möten som leder till att barnen fÄr ökad förstÄelse och acceptans för varandra..

Cochleaimplantat (CI) Àr ett hörselhjÀlpmedel som kan ge barn med grav hörselnedsÀttning eller dövhet möjlighet att höra och utveckla talat sprÄk. Svenska grundskolebarn med CI har tidigare visats ha en nÄgot nedsatt prosodisk förmÄga och fonologiskt arbetsminne Àven om stora individuella variationer förekommer.Syftet med föreliggande studie var att undersöka prosodisk förmÄga och fonologiskt arbetsminne hos svenska förskolebarn med CI. Vidare undersöktes samband mellan prosodisk förmÄga och fonologiskt arbetsminne. I studien deltog sex förskolebarn med CI och totalt 18 normalhörande kontroller, varav sex var Älders-, köns- och dialektmatchade med barnen med CI.Barnen med CI i föreliggande studie uppvisade som grupp signifikant lÀgre resultat Àn de normalhörande barnen pÄ test avseende prosodisk produktion pÄ ord-, fras- och diskursnivÄ samt pÄ test som undersöker fonologiskt arbetsminne. GÀllande receptiv prosodisk förmÄga förekom inga signifikanta skillnader.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka faktorer som pÄverkat acceptansen hos anvÀndare, inom den kommunala verksamheten, vid införande av ett datoriserat system. Med acceptans menas att anvÀndarna ska kunna utföra sina arbetsuppgifter pÄ ett bra och lÀtt sÀtt. Studien har gjorts utifrÄn anvÀndarnas perspektiv.Genom att genomföra en intervjuundersökning pÄ ett flertal kommuner dÀr anvÀndarna anvÀnder systemet Vabas/Duf, har undersökts hur anvÀndarnas upplevda acceptans pÄverkas av faktorerna delaktighet, anvÀndbarhet och lÀttanvÀndhet, vid införande av ett datoriserat system. Delaktigheten vid införandet av ett system innefattar Àven information och utbildning.Resultatet frÄn undersökningen visade att delaktigheten ökade anvÀndarnas acceptans. Ingen avgörande slutsats kunde dÀremot dras mellan acceptans och faktorerna anvÀndbarhet och lÀttanvÀndhet, dÄ resultatet frÄn de bÄda grupperna inte visade nÄgon mÀrkbar skillnad..

VÄrt examensarbete har som syfte att undersöka förskole- och grundskolebarns förestÀllningar om kÀllsortering samt sophantering. Syftet Àr Àven att ta reda pÄ hur barn tÀnker om Àmnet sopor/skrÀp, vad Àr skrÀp enligt dem och varför sorterar vi vÄra sopor? Examensarbetet utgÄr ifrÄn kvalitativa intervjuer av tio barn frÄn förskolan respektive grundskolan. Efter bearbetning av intervjusvaren presenterar vi dem i stapeldiagram dÀr man kan se likheter och skillnader mellan Älderskategorierna. DÀrefter har vi genomfört olika jÀmförelser bland nÄgra av barnen för att se om det Àr Älder, kunskaper eller intresse som Àr beroende av vad barnen svarar.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka faktorer som pÄverkat acceptansen hos anvÀndare, inom den kommunala verksamheten, vid införande av ett datoriserat system. Med acceptans menas att anvÀndarna ska kunna utföra sina arbetsuppgifter pÄ ett bra och lÀtt sÀtt. Studien har gjorts utifrÄn anvÀndarnas perspektiv.Genom att genomföra en intervjuundersökning pÄ ett flertal kommuner dÀr anvÀndarna anvÀnder systemet Vabas/Duf, har undersökts hur anvÀndarnas upplevda acceptans pÄverkas av faktorerna delaktighet, anvÀndbarhet och lÀttanvÀndhet, vid införande av ett datoriserat system. Delaktigheten vid införandet av ett system innefattar Àven information och utbildning.Resultatet frÄn undersökningen visade att delaktigheten ökade anvÀndarnas acceptans. Ingen avgörande slutsats kunde dÀremot dras mellan acceptans och faktorerna anvÀndbarhet och lÀttanvÀndhet, dÄ resultatet frÄn de bÄda grupperna inte visade nÄgon mÀrkbar skillnad..

Syfte med mitt arbete var att underso?ka hur fem yngre grundskolebarn sa?g pa? sin tva?- eller flerspra?kighet. Ett annat syfte var att fo?rso?ka dra na?gra slutsatser om barnens uppfattning om sin kulturella identitet och sja?lvka?nsla i fo?rha?llande till sin tva?- eller flerspra?kighet. Jag ville underso?ka vilken uppfattning de fem barnen har om sin modersma?lsundervisning och vilken betydelse den har fo?r barns tva?- flerspra?kighet.

Prosody can be characterized as the rhythm and the melody of speech. Prosodic features convey emotions, thoughts and geographic origins of each individual. Spoken language without prosody would be monotonous, without variations in loudness and rate. Children with cochlear implants perceive speech in a different way than children with normal hearing. Consequently the speech produced by a child with cochlear implants may sound different.The purpose of this study was to examine prosodic skills in Swedish children with cochlear implants and to compare them with the prosodic skills in Swedish children with normal hearing.

Högfungerande autism eller Aspergersyndrom utgör den största gruppen inom autism spektrat. 4 av 1000 grundskolebarn rÀknas ha syndromet. SvÄrighetsgraden varierar frÄn att vissa barn kan klara ett ganska normalt liv till att andra barn behöver omfattande hjÀlp. Forskningen har visat att autistiska barn ofta har en bristfÀllig sensorisk integration av sinnesintryck och bl a frÄn vestibulÀra sinnet. Av barnen med diagnosen autism spektrum rÀknas c.a 80-90 % ha sensoriska problem.

SkolfrÄgan har seglat upp som en av de viktigaste valfrÄgorna inför riksdagsvalet i september. Men medan politikerna grÀlar om Pisa-mÀtningar och lÀrartÀthet finns det en frÄga som gÄtt relativt obemÀrkt förbi, trots att den varje Är berör en allt större del av Sveriges skolbarn. LÀsÄret 2012-2013 fick ungefÀr 99.000 barn grundskolebarn modersmÄlsundervisning i skolan. 85.000 barn deltog inte. Trots att bÄde forskare och myndigheter pekar pÄ stora fördelar med modersmÄlsundervisning finns det allvarliga brister i systemet.VÄr undersökning visar pÄ stora skillnader i hur modersmÄlsundervisningen fungerar runtom i Sveriges kommuner.